Vad är det?
En entry point är en startpunkt i ditt gränssnitt som leder användaren in i din webbsida eller app (Tidwell, 2011). Med tydliga entry points gör man det snabbt och enkelt för användaren att fullborda sina uppgifter och förstå vad man kan göra på din webbsida. Vilken form som bör användas och hur de bör ser ut, beror både på din produkt och dina användare. Om syftet med din webbsida till exempel är att sälja kurser i matlagning, kan passande entry points vara en CTA (call to action) som leder användaren till mer information om de olika kurserna eller till ett formulär där man kan anmäla sig till nästa tillgängliga kurs. Poängen med entry points är alltså att göra syftet med din produkt tydligt, guida nya eller återkommande användare mot sina mål, och göra det enkelt för dem att klicka vidare in i din webbsida.
När används det?
Clear entry points används när vissa applikationer och webbsidor när den öppnas visar användaren för mycket information som första intrycket. Detta gör att nya och återkommande användaren blir förvirrad, detta inte ger användaren klar möjligheten om ”vad ska man göra först”.
För att ger en bra upplevelse först bör man göra en list med olika alternativ där det liknar med användarens perspektiv och på det sättet ”clear entry points”:
· Förbättrar webbsidan/applikationens första intrycket för nya och återkommande användaren
· Förminska känslan av förvirring och irritation med hjälp av mindre steg i själva navigationen
Detta ger en omedelbart tillfredsställande känsla i användaren. På det sättet användaren vet vad sidan gör och eftersom man har definierad, kategoriserad innehållet synligt och med mindre navigation steg.
Hur används det?
När webbplatsen besöks eller applikationen startas, ska man presentera dessa entry points som “dörrar” till huvudinnehållet. Från dessa entry points, leds användaren in i applikationen eller sajten tills de har tillräckligt med information och förstår sammanhanget för att fortsätta navigera själva.
Samtliga entry points i en webbplats eller applikation bör täcka de flesta och viktigaste skäl som gjorde att användaren besökte sajten eller applikationen. Det kan finnas en eller två entry points men också fler, det beror på vad som passar in i designen och behovet av sajten / appen. Det man böra göra är att använda ett kommunikations språk som första-gångs användare kan förstå. Här kan man inte använda sajtsspecifika språk.
Visuellts, bör man designa dessa entry points på ett sätt som visar att de är viktiga, till exempel kan det vara en knapp som är stor och ligger centralt. De flesta webbplatser/applikationer har dessutom andra navigationslänkar till exempel global navigering, verktygsnavigering osv. Dessa bör vara mindre i storlek och mindre framträdande än de clear entry points som finns på samma sida. De är mer specialiserade och leder inte nödvändigtvis till huvudinnehållet.
Bra exempel

Boxers främsta uppgift är att sälja TV-abonnemang och bredband. Detta företag marknadsför, distribuerar och administrerar kanaler som sänder abonnemangs-TV. Deras försäljnings kanal är just nu företagens webbsidan och jag tyckte det var en bra exempel för att ha väldigt tydliga clear entry points med synligt information med allt som användaren behöver veta.
Wacom (www.wacom.com) finns det mycket information som första intrycket men den har bra clear entry point som gör att denna webbsida blir ett bra exempel. Slide show där användaren kan trycka framåt lägst ner på bilden om han vill för att se mer information utan att byta sida, chatttjänst där han kan bli besvarad alla sina funderingar. Detta visar tydligt information om produkten och var kan man hitta hjälp.
Dåliga exempel

Wolf Rock (wolfrockmarketing.co.uk) är en marknadsföringsbyrå i Cornwall som designar varumärken och marknadsföringsstrategier. De har en snygg hemsida med häftiga bilder och videos, men tyvärr saknar de tydliga entry points och deras value proposition (d.v.s. introduktionstexten till deras företag och service) är mångordig och otydlig med oklara rubriker. Hamburgermenyn gömmer dessutom viktig navigering och gör det ännu svårare för användaren att ta sig vidare. Scrollar vi några skärmar ner får vi äntligen några länkar in i sajten, men många användare är inte alltid villiga att ta sig ända dit (Fessenden, 2018).
Om syftet med deras webbsida är att sälja sina tjänster i marknadsföring, behöver detta alltså vara tydligt direkt när användaren landar på sidan och helst presenteras “above the fold” där chansen att användaren kommer att se det är stor. En introduktionstext i ett par meningar och ett par CTA:s som leder användaren till deras portfolio och detaljerad information om deras tjänster, hade gjort syftet med webbsidan tydligare och uppmuntrat både nya och återkommande användare att gå vidare in i sajten.

Mud jeans (mudjeans.eu) säljer miljövänliga jeans och det förstår man snabbt när man landar på deras sida, genom tydliga bilder och stilrena ikoner som snabbt och enkelt kommunicerar vad man kan köpa – och varför. Vi har också två tydliga CTA:s som leder användaren till deras jeans shop. Det som kan vara något förvirrande, är att de har dubblerat sina entry points längre ner. För att göra det enkelt för användaren är det en god ide att inte ha för många entry points (Tidwell, 2011), men om användaren inte är intresserad av att klicka på de första länkarna, lär de antagligen inte klicka på samma länkar längre ner. Dessutom har knapparna dålig kontrast och låg läsbarhet. Kanske hade det varit mer passande att använda ifylld knappar istället för ghost buttons och att marknadsföra andra kategorier på dessa element – t.ex. new arrivals, deras jackor eller tröjor.
Eget exempel
Denna app är avsedd för bättre kommunikation mellan lärare och föräldrar i förskolan Vita Svanen. Målgruppens åldersintervall är ganska stor, och erfarenheten av att använda appar skiljer också mycket mellan användarna. Baserat på denna information har appen ett stort krav på enkel förståelse och en enkel användning. På hemsidans startsida ställer användaren av applikationen vilket språk de vill använda och deras identitet (förälder eller lärare). Lärarna delar på samma lösenord och kan uppdatera innehållet tillsammans. Huvudsidan väl inloggad visar bara de mest relevanta funktionerna för lärare. Funktionerna är: Annons, Diskussion, Närvaro (där lärare kan veta hur många barn som ska komma varje dag) och Veckans mat. Föräldrar får ett specifikt konto och lösenord när deras barn börjar dagis, och huvudsidan för föräldrarna liknar lärarna. Få clear entry points gör det enkelt för användare, de kan direkt förstå uppgifterna även om de är första gången.
Källor och länktips
Tidwell, J. (2011) Designing Interfaces. 2nd ed [ebook]. Canada: O’Reilly Media, Inc. Available at: https://dawsonera.com/ [Accessed: 23 November 2019]
Fessenden, T. (2018). Scrolling and attention. Nielsen Norman Group. Available at: https://www.nngroup.com/articles/scrolling-and-attention/ [Accessed: 27 November 2019]
Bra exempel (grupp 6):

https://www.hallon.se – På mobiloperatören Hallons webbplats hittar besökaren direkt till aktuella erbjudanden, möjligheten att ladda sitt kontantkort samt får en enkel överblick över abonnemang.
Dåligt exempel (grupp 6):
https://tibber.com/se/ – På elbolaget Tibber’s webbplats är det första en besökare ser en knapp för att “Komma igång”. Klickar användaren på länken visas en ny ruta där det enda man kan göra är att bli omdirigerad för att kunna ladda ner deras app. Det upplevs som en återvändsgränd, speciellt när man besöker sidan via datorn som inte har någon nytta av appen.
Bra exempel – Grupp 1. Bredbandskollen, besökaren av webbplatsen får en tydlig instruktion direkt om vad Bredbandskollen är, samt ett tydligt direktiv direkt om att “Starta mätningen”. Beskrivande och mycket tydligt.
Dåligt exempel – Grupp 1. Vi valde ett program, FirstClass som ett mindre bra exempel på hur man med hjälp av ett fåtal tydliga alternativ kan underlätta för användaren. Programmet innehåller en rad olika funktioner, där hantering/publicering av webbsidor är en. Om man som användare inte dagligen sitter med FirstClass så kan första intrycket vara lite förvirrande och man erbjuds ingen styrning i vilken funktion som är vanligast eller fråga om vad man avser att göra. Så, typ Ryan Air, First Class;)

Bra exempel – Grupp 2.
När man kommer in på Telias webbplats har de designat det så att man först och främst lägger fokus på Black Friday och hur man kommer till dess erbjudanden. Under det har de lagt åtta stycken entry points som i stort sett täcker alla anledningar till varför någon skulle besöka webbplatsen och med hjälp av dem kan man snabbt och simpelt ta sig till den delen av webbplatsen som man är ute efter.
Dåligt exempel – Grupp 2.
Photoshop versus Illustrator. Ofta när man startar dessa program vill man direkt kunna öppna en ren fil för att börja sitt tänkta projekt. Skillnaden mellan dessa är dock att Photoshop inte erbjuder snabbval för att skapa en fil. Varför inte göra som Illustrator och därmed göra det både tydligare och snabbare för användaren att komma igång? Photoshop tvingar en att istället göra tre klick för samma uppgift. Det borde väl inte skada att använda sig av det stora utrymmet programmet har på startsidan!
Bra exempel – Grupp 3

När en användare går in på Gmail så har webbplatsens förstasida en clear entry point. Det framgår enkelt och tydligt vad webbplatsen är till för och vad användaren ska göra. Det finns en tydlig hierarki på sidan då där användaren ska skriva in sin e-post eller telefonnummer består av en lite större ruta och resterande alternativ är istället klickbara länkar till om man har glömt sin e-postadress eller om användaren vill skapa ett nytt konto. Webbplatsens syfte blir väldigt tydligt genom att de har en clear entry point – användaren förstår att sidan är till för att logga in.
Dåligt exempel – Grupp 3

Icas hemsida vägleder inte användaren på ett bra sätt. Det är otydligt vad de vill att användaren ska fokusera på och sidan presenterar många olika kategorier som är utformade på samma sätt med samma typsnitt och färg. Det finns ingen tydlig hierarki och sidan innehåller för många entry points för att vara webbsidans första sida där användaren enkelt ska kunna klicka sig vidare till de mer centrala delarna av sidan. Några av de knapparna som står på sidan ex. Ica-kort, min bonus, mitt saldo etc. kan man inte gå in på om man inte loggat in, därför behöver inte de vara med som entry points på webbplatsen förstasida.
Grupp 5
Bra exempel: https://open.spotify.com/browse/featured
Landningssida för användare utan Spotifykonto. Användaren bjuds direkt in till att ta del av en del av tjänsten genom att visa hur gränssnittet ser ut. Dock leds alla val till ett enda mål: att bli medlem gratis. Användaren kan alltså klicka sig runt men inte ta del av själva innehållet (musiken) utan att bli medlem själv. På så vis ges användaren en känsla av kontroll samtidigt som hen bjuds in till en aktiv handling. Denna anser vi är ett bra exempel då den avslöjar tjänstens gränssnitt men där användaren inte kan ta del av det utan att bli medlem själv. Detta anser vi är ett bra sätt att locka till sig nya användare till tjänsten.
Dåligt exempel: https://www.hhs-system.se/
Startsida för företaget HHS. Användaren får ett fåtal val presenterade men ingenstans bjuds hen in till någon ytterligare handling. Startsidan presenterar företagets koncept men användaren får inga ytterligare uppgifter om till exempel vart företaget finns, kontaktuppgifter till företaget eller vad för produkter de erbjuder. Användaren kan klicka sig vidare till “kontakt” eller “om” men inga aktiva handlingar erbjuds på startsidan vilket gör att användaren inte får några direkta uppgifter att gå vidare med. Till exempel skulle ett kontaktformulär kunna finnas direkt på startsidan eftersom det är den enda aktiva handlingen som användaren kan göra på hemsidan.


