Vad är det?
“Ett flöde av händelser och nyheter som uppdateras i realtid”
En newsstream, eller ett nyhetsflöde, är innehåll publicerat på t.ex. en webbplats eller app, som uppdateras i realtid och är alltså alltid digitala. Nyhetsflöden är användbara för att sammanställa webbinnehåll efter ämne, författare eller webbplats.
Newsstreams bygger på att man snabbt kan se de nyaste nyheterna högst upp eller längst fram i flödet. Ett nyhetsflöde brukar ofta innehålla kortare texter om vad nyheterna handlar om, med intressanta rubriker och miniatyrbilder som en “teaser” för att förhandsvisa och locka användarnas uppmärksamhet och intresse för att vilja fortsätta läsa. I stället för att besöka flera webbsidor för att leta efter nytt innehåll kan användaren titta på sammanfattningarna och välja vilka länkar som ska följas för de fullständiga versionerna. Ett flöde kan hittas var som helst på sidan. Nyheter kan vara opartiska eller så kan företag betala för att få innehållet inkluderat i flödet. Det finns två populära format för att skapa nyhetsflöden: Atom och RSS.
När används det?
Nyhetsflöden kan man använda sig av när man vill leverera aktuellt innehåll till sina användare. Flöden kan finnas på bloggar, sociala webbplatser eller nyhetswebbplatser. Antingen vill man leverera nyheter till alla användare som förhoppningsvis är intressant för alla, eller vill man att användaren själv ska skapa sitt flöde genom att följa andra konton som levererar innehåll som till exempel på Instagram. Detta är ett sätt att få ut mycket innehåll till användarna snabbt, utan att utvecklarna själva behöver leverera materialet. Man kan också använda nyhetsflöden som ett komplement på en annan sida, och ge en snabbvisning av aktuella nyheter.
Hur används det?
Nyhetsflöden är alltid digitala och kan användas på olika sätt. Vad de har gemensamt är att de alla uppdateras i realtid.
Oftast är nyheterna i omvänd kronologisk ordning, med det nyaste längst upp och det äldre längre ned. Det kan också placeras i ordning baserat på högst popularitet (antal klick eller visningar) t.ex. nyhetsflöden med stor mängd information brukar också delas upp i olika kategorier för att strukturera innehållet och förenkla navigeringen för läsaren, t.ex. sport, lokalt och nöje. Man kan också kategorisera baserat på vem (vilket konto) som publicerat innehållet som t.ex. på Facebook eller Youtube.
Bra exempel
Skynews, som är en brittisk nyhetskanal, har en avskalad webbplats där nyhetsflödet är på förstasidan och allt innehåll är välorganiserat vilket också gör webbplatsen lättnavigerad. Den globala navigationen på sidan gör det enkelt att navigera mellan olika nyhetsflöden och snabbt hitta det man är intresserad av att läsa. Läsandet störs inte av en massa annonser överallt. Allt innehåll är centrerat och ligger i olika block så man tydligt kan skilja på innehållet. Blocken har också kategoriserats efter till exempel, Top Stories, Opinions, Videos.
______________________________________________________________________________
Youtube är ett annat exempel på en bra newsstream. Här visas videos efter olika sorteringar så som popularitet eller rekommenderat. Om man använder sidan och är inloggad samtidigt så får man innehåll som är mer anpassat efter vad man brukar gilla att titta på. Här kan man även spara videos till senare och prenumerera på kanaler som visar sånt innehåll som man är intresserad av.
Dåliga exempel
Aftonbladets nyhetsflöde är väldigt rörig med mycket reklam som stör användaren, det finns även mycket färger och animationer på sidan som vi upplever onödiga och röriga. Nyheterna ligger också huller om buller om varandra i flödet vilket gör att det blir svårt att veta när en nyhet slutar och nästa tar vid eftersom det inte finns någon tydlig indelning bland inläggen.
ABC News tycker vi också är rörig, även om det ser mer avskalat ut. Det finns ingen struktur som gör det lätt att få en snabb överblick. Det ligger en lista till vänster med nyheter utan bilder, som gör att det inte känns särskilt tilltalande och ser inte ut att höra hemma med resten av innehållet. Till höger om listan ligger både stora och små bilder utan tydlig struktur. Det finns heller inte särskilt många kategorier att välja på om man vill fokusera på ett specifikt område. Layouten känns inte så genomtänkt och placeringen av bilder känns inte heller så anpassad till webbplatsens yta då det finns tomma ytor på vissa områden.
______________________________________________________________________________
Eget exempel
Källor och länktips
Kurslitteratur
Grupp 4 – Campus
Innebär ett interface patterns där flödet är tidsbestämt, men ofta i en omvänd kronologisk ordning. Exempel på detta är instagram, e-post, nyhetssajter och facebook, där dem nyaste inläggen visas först. Inläggen som visas kan ha olika utmärkelser som exempelvis – vem som skrev det och när detta skrevs.
Bra Exempel: DN (dn.se)
DN.se har en Newsstream där användaren se senaste nyheten på ingångssidan. Under den senaste nyheten finns det även äldre nyheter i en kronologisk ordning utmärkt av vilken tid dessa har publicerats. Vid besök av en nyhet kan användaren se när och av vem nyheten har skrivits av – vilket gör att användaren kan vara källkritisk. Användaren kan också se vart nyhetens information kommer ifrån. Det ges möjlighet till interaktivt av att kommentera, dela eller spara nyheten för att läsa senare.
Grupp 3 – Campus
Bra exempel
Facebook använder sig av en newstream som följer Jenifer Tidwells olika beskrivningar av vad en newstream kan innefatta. Användare kan ta del av innehållet som presenteras med ett infinitive list pattern utan att manuellt behöva uppdatera sidan självt.
Egenskaper:
- Time stamps
- Innehåll presenteras i kronologisk ordning i kombination med vad som prioriteras som mest relevant för enskild användare.
- Olika möjligheter för omedelbar interaktion mellan användare finns i form av inlägg, “like-knapp” och kommentarsfält.
- Inifinitive list.
Dåligt exempel
- Saknar time-stamp för de olika objekten. När uppdaterades den senast och inom vilken tidsram faller “senaste nytt lokalt”.
- Varför har titeln “Medieforskaren: “En röst som tystnar” “ tilldelats en bild när resterande saknar bild?
Grupp 5 – Campus
Bra exempel: Sweclockers nyhetssektion
Sweclockers nyhetssektion är ett exempel på en bra news stream. Här ser vi tydligt en omvänd kornologisk ordning där den nyaste nyheten presenteras först. Vi ser en tydlig tidsstämpel på artikeln, vem som skrivit artikeln, vilken kategori den går under, status på kommentarsfältet samt en kort beskrivning vad denna artikeln handlar om.
Grupp 1
Dåligt exempel
När det kommer till expressens news stream klassar vi den som ett dåligt exempel. Utformningen är stökig. Det blinkar och det poppar upp annonser. Det är givetvis förståeligt att en webplats som lever på annonsering också ska kunna visa dom, problemet är att då uppfattas sidan som väldigt stökig.
Bra exempel
Att jämföra en webplats som expressen.se som lever på annonser och är ett bolag som inte stöttas i samma utsträckning av våra skattepengar som svt.se gör, så kan vi ändå inte bortse från att detta är en riktigt bra news stream. Känslan av seriösa nyheter är markant. Som om att nyheten är viktigare bara för att den är på SVT.
Interface Patterns – Designmönster för användargränssnitt | På svenska 