Newsstream – Bra/dåliga exempel

Bra exempel

DN.se har en Newsstream där användaren se senaste nyheten på ingångssidan. Under den senaste nyheten finns det även äldre nyheter i en kronologisk ordning utmärkt av vilken tid dessa har publicerats. Vid besök av en nyhet kan användaren se när och av vem nyheten har skrivits av – vilket gör att användaren kan vara källkritisk. Användaren kan också se vart nyhetens information kommer ifrån. Det ges möjlighet till interaktivt av att kommentera, dela eller spara nyheten för att läsa senare.

Facebook använder sig av en newstream som följer Jenifer Tidwells olika beskrivningar av vad en newstream kan innefatta. Användare kan ta del av innehållet som presenteras med ett infinitive  list pattern utan att manuellt behöva uppdatera sidan självt.

  • Time stamps
  • Innehåll presenteras i kronologisk ordning i kombination med vad som prioriteras som mest relevant för enskild användare.
  • Olika möjligheter för omedelbar interaktion mellan användare finns i form av inlägg, “like-knapp” och kommentarsfält.
  • Inifinitive list.

Sweclockers nyhetssektion är ett exempel på en bra news stream. Här ser vi tydligt en omvänd kornologisk ordning där den nyaste nyheten presenteras först. Vi ser en tydlig tidsstämpel på artikeln, vem som skrivit artikeln, vilken kategori den går under, status på kommentarsfältet samt en kort beskrivning vad denna artikeln handlar om.

    Att jämföra en webplats som expressen.se som lever på annonser och är ett bolag som inte stöttas i samma utsträckning av våra skattepengar som svt.se gör, så kan vi ändå inte bortse från att detta är en riktigt bra news stream. Känslan av seriösa nyheter är markant. Som om att nyheten är viktigare bara för att den är på SVT.

    En musik app. Där visas det en lista av de nyaste låtar och man kan scrolla ner för att visa fler låtar. Det är tydligt och välorganiserat vilket gör det lättare för ögat läsa och hitta rätt info. Bra struktur på layouten. 

    Dålig exempel

    Hänt.se använder sig av en INTE befintlig Newsstream.
    Användaren har inte möjlighet att se flödet baserat på populäritet eller tidslinje. När användaren besöker en av nyheterna har användaren endast möjlighet till att det nyheten, det finns ingen typ av interaktivitet som uppmanar till uttrycka sin åsikt på sidan i form av att kommentera eller gilla/ogilla. I besöket kan användaren se när nyheten publicerats samt skribentens namn, men användaren kan inte göra någon bedömning av tid i förhållande till andra nyheter (som i exempelvis DN.se där nyheter rankas i en tidslinje)

    Hänt.se gör svårt att förstå vad som nyligen är publicerat och vad som är äldre “information” (även kallat skvaller). Tanken med hänt.se:s ingångssida kan säkert vara att upplysa om nytt skvaller och kanske är användarna mer intresserade av skvallret och dessutom inte en målgrupp som är speciellt källkritiska.

    Men trots denna målgrupp ger sidan ett ostrukturerat och något rörigt intryck. Om redaktionen vill att deras läsare ska se sidan som mer trovärdig bör “nyheterna”/bilderna struktureras i en kronologisk tidslinje, där tiden är utsatt i bildens vänstra hörn.

    • Saknar time-stamp för de olika objekten. När uppdaterades den senast och inom vilken tidsram faller “senaste nytt lokalt”.
    • Varför har titeln “Medieforskaren: “En röst som tystnar” “ tilldelats en bild när resterande saknar bild?

    Ett dåligt exempel på detta kan vara Instagrams nyhetsflöde beroende på hur man ser på det. Instagrams nyhetsflöde är anpassat efter relevans än kronologisk ordning. De baserar flödet beroende på vad du följer, vilka bilder du gillar, Vilka händelser du tittar på osv. Därefter anpassar de dit flöde och oavsett när bilden är uppladdad. Instagram själva nämner det såhär:

    “Instagrams teknik använder olika sätt, eller signaler, för att avgöra ordningen på inläggen i ditt flöde. Dessa signaler används för att avgöra ordningen på flödet och kan inkludera:

    • Sannolikheten för att du är intresserad av innehållet
    • Datumet då inlägget delades
    • Tidigare interaktioner med personen som gjort inlägget”

    Beroende på hur man ser på detta kan det ses som ett dåligt flöde då det inte sker i en kronologisk ordning på något sätt utan anpassas efter dig som användare.

    Källa: https://help.instagram.com/1986234648360433

    När det kommer till expressens news stream klassar vi den som ett dåligt exempel. Utformningen är stökig. Det blinkar och det poppar upp annonser. Det är givetvis förståeligt att en webplats som lever på annonsering också ska kunna visa dom, problemet är att då uppfattas sidan som väldigt stökig.

    facebook.com